Nu börjar det bli lite kris inför Andys och Ingelas bröllop om snart två veckor.

Idag är jag inte alls på skrivhumör för jag tillbringar nämligen tiden nere i tvättstugan.

Jag vet inte vad allt och alla tror just nu.
Den sista tiden har varit väldigt jobbig tänker inte gå in exakt på vad det handlar om. Mina närmsta vet det räcker så.
Ni andra som inte har hört någonting från mig och Patrik kan ju fortsätta att spekulera i vad som har hänt det skiter vi i!

Kan bara säga att själva kärleken är jättelätt, det är jättelätt att vara i kär i en person just för att man älskar personen i sig.
Sen att leva upp och vara en så perfekt flickvän är inte alltid så lätt. Man har sina dagar då man är sur man har sina dagar då man tvekar just för att man är rädd. Dagar kommer då man tänker på hur det hade varit om man varit singel, ( Hade jag bott i Sverige, hade jag pluggat, hade jag.....) Sen nästa dag är allting som vanligt.
När dem här "dåliga" dagarna kommer så vill man bara gräva ner sig och aldrig mer vakna. Jag kan säga till alla er som är nyfikna på vad som har hänt. Att jag har absolut inte gjort någonting med någon och skulle aldrig vilja göra det heller. Så nu kan ni sluta tro det.
Och till alla er som tror att detta beror på mig kan ju också lägga ner "Det krävs två för att dansa en vals".
Som sagt vi är två personer som lever ett liv tillsammans där är två viljor innanför dem här väggarna allting passar inte riktigt in.
Men jag vet en sak iallafall och det är att jag aldrig vill lämna dem här väggarna utan Patrik.


Motgångar kommer alltid att finnas i ett förhållande varken man vill eller ej.
Ett förhållande blir aldrig perfekt ALDRIG man jobbar alltid på det Även fast man känner sig hur lycklig som helst


Jag vet att mitt liv ska spenderas med Patrik så nu har jag sagt mitt

haha just det jag glömde berätta!